A voice on the net…

…my voice on the net!

Kategoriarkiv: My voice on the net..

Rapport från teknikens frontlinje..

Liten rapport från MWC2011 i Barcelona, där jag är denna vecka.

Det är fräcka grejer överallt!

Mobiltelefoner med 3D-skärm som inte behöver glasögon för att betrakta med, med touchskärm för ‘knappande’..dubbla kameror på baksidan för att kunna filma i 3D…

Android, android, android..

Pads ÖVERALLT!

Apple som vanligt inte här..
Jag tror att Apple underskattat ‘the power of the consumers’ – igen..

Undrar jag om iPhone/iPad och Apples inlåsning av kund och content kommer att överleva?

Just nu måste de leverera något nytt och väldigt innovativt inom en nära framtid annars förlorar de slaget..

Utan en radikal kursändring i sin affärsmodell kommer de inte klara detta..tror jag!

Näten snabbare och snabbare, nytt rekord från Ericsson, 168mBit!! på nerlänken över 3G/HSPA alltså INTE 4G/LTE!

Kineser, kineser, kineser och ännu fler kineser..där står nästa slag..

Location:Passeig de les Cascades,Barcelona,Spanien

Världspremiär – på svenska!

OK, på allmän begäran så har jag nu då spelat in en instruktionsvideo hur man kan göra små söta handdukselefanter.
Det är inte det allra enklaste att att spela in med iPhonen samtidigt som man skulle behöva båda händerna för att rulla och vika handdukarna kan jag berätta..

Nog med klagan – så här gör man!

Jag hade trots alla min års resande i alla väderstreck aldrig stött på dessa kreationer. Jag sökte lite på, vad annars, Google och hittade bilder på många olika djur man kan skapa. Sök på ”towel animals” så finns det mycket att hitta.

Man kan givetvis även köpa böcker i ämnet..

Kom ihåg var DU såg det först – A voice on the net!

🙂

Kuligt!

Jag surfade på nätet efter lite info om vaccin inför en resa till ett för mig nytt resmål..Etiopien.

Hittade denna text:
————–
Affärsresenären
Som arbetsgivare kan det löna sig att erbjuda sina anställda resevacciner mot till exempel kolera för att inte förlora värdefull tid och nya affärsmöjligheter.

Den ökade globaliseringen har lett till att svenska företag letar samarbetspartners i länder som Indien, Kina och Brasilien och flera har egen tillverkning på plats. Inköpare åker utomlands för att undersöka tillverkningsanläggningar och träffa underleverantörer.

Tiden för besöket är kort och intensivt med många möten. Det förväntas att man tar del av gästfriheten på plats. Det gagnar företaget att de anställda är friska på tjänsteresorna utomlands.

Visste du att den som äter läkemedel som minskar magsyreproduktionen, som Losec, Lanzo eller Pepcid är mer utsatt för kolerabakterier? Magsyran minskar normalt kolerabakteriens möjlighet att få fäste och därför är det viktigt att ta koleravaccin om du använder dessa läkemedel.

Har man dessutom diabetes bör man vaccineras sig mot kolera eftersom sjukdomen kan förvärras vid diarré.

Rekommenderade resevacciner:
Gula febernvaccin
Mariaprofylax
Hepatit A-vaccin
Koleravaccin
Hepatit B-vaccin
———

Underbart!
Vilka fördomar om oss affärsresnärer..vad tror de om oss egentligen?!?
..och vad gör man om man möter en kvinna som heter något annat??

Eller…vänta nu…kan det vara Malariaprofylax de menar…inte Mariaprofylax…

Tack till dukoral.se för dagens fniss..

Annars rekommenderar jag varmt just detta vaccin..det ger i varje fall en viss plåtbeklädnad av Din mage..

Oj..vad vi har det bra!

Idag har lillFnirpan opererat sitt hjärta – igen – för tredje gången!

En gång när hon var 8 år, sedan ställde hennes dubbla(!) hjärtfel inte till det för henne på hela sju år!

Men sedan hade det tyvärr återbildats, det är märkligt hur kroppen läker och återbildar allt..rätt eller fel..

Hon/vi var inne i maj för en ny operation. Men det kändes aldrig bra, vare sig för oss eller läkarna. Mycket riktigt visade det sig att ett av hennes fel var kvar(VPW-syndrom).

Medicin funkade inte, så igår var det dags igen!

Hon och vi börjar få viss rutin nu..men en stor skillnad denna gång var att hon inte skulle vara sövd under operationen!

Allt har gått bra, hennes läkare tror nog att de lyckats den här gången. Hennes hjärtfel är svårt att framkalla under ingreppet, konstigt för mig som lekman när det räcker med en snabb promenad för att hennes hjärta skall skena iväg – och dessutom är det svårt att behandla. Det handlar om delar av millimetrar som de – inuti hjärtat – skall flytta de små mätinstrumenten.. En liten intern pacemaker som de använder i kombination med mediciner i droppet för att framkalla en kontrollerad rusning. Den kan de sedan spåra med andra instrument, alla införda i hjärtat via pulsådrorna i ljumskarna.När de väl har lokaliserat kortslutningen i hjärtat kan de, beroende på var i hjärtat den sitter, värma (termo) eller frysa(kryo) bort den felaktigt elektriskt ledande vävnaden.

Allt detta via spaghettiliknande instrument, införda i hjärtat via kroppens pulsådror eller större vener.

Otroligt!

Idag gick det ganska bra och det var på vippen att vi fick med oss Fnirpan hem – redan ikväll!

Tyvärr ville inte snittet i ljumsken sluta sig ordentligt och beslutet blev därför att hon fick stanna över natten för säkerhets skull – i de allra bästa händer och dessutom som yngsta patienten på en vuxenavdelning – gissa om hon får full attention!

Imorgon får vi hem henne, vår lilla Fnirpa!

Hon som av chefsläkaren fick de allra bästa vitsorden! Lugn, sansad – inte alla skärrad utan medverkande och intresserad. På ett helt annat sätt än de flesta vuxna vakna patienter!

Hon, dagens huvudperson, vår hjälte!

Bilderna är tagna i Sahlgrenskas Kardiolab.


Den sista bilden är en röntgenbild på yngsta Fnirpans hjärta – under operationen! Tydligt ser man instrumenten inne i hjärtat!


Fantastiskt!
Oj, vad bra vi har det

Nu håller vi alla tummar vi har för att lillFnirpans hjärtfel är en del av det förflutna!

Historia!

Punkt!

Nyheter i korthet..

..brukar det heta..tidningarnas spalt med kortfattade notisartade nyhetsblänkare.

Idag har nog Aftonbladet slagit någon form av rekord med sin blänkare om Berlusconis sinne för humor..

Libanese quisine

Nästa lands kök att erövra Sverige hoppas jag blir Libanon.
Kinakrogar har vi haft i evighet, pizzerior likaså, kebaben sprider sig över landet som ogräs, thaimat kan få man på många platser och underbara curryrätter inspirerade av det indiska köket kan man hitta i varje fall de stora städerna..

Om man nu skall ha någon form av turordning och prioritering så tycker jag det skall bli fler indiska restauranger..

Men sedan, nästa land – min röst på Libanese quisine!

Lunchen idag intogs på en libanesisk restaurang av klass här i Riyadh!
Libanesisk lunch är inte att betrakta som fast food och är man som vi var i sällskapet 15 personer..då tar det tid!
De små faten med olika rätter att ta en munsbit av bärs in i en strid ström, det tar bara aldrig slut!

Jag och den italienske kollegan bredvid mig hade samma angreppstaktik på alla rätter..vi smakade först och mest på allt som vi inte kunde artbestämma!
Mest spännande så..

Det var några tallrikar som vi fick peppa varandra ordentligt för att våga smaka på..när vi väl gjorde det var vi eniga om att smaken var annorlunda men OK!

Vi vågade dock inte fråga vad det var vi stoppade i munnen..det kändes säkrast så!

Efter 23 rätter tappade jag räkningen, utan givetvis ha haft en chans att smaka på dem alla!
Sedan återstod då bara desserten. Det var inte så många rätter, kanske 5-6 olika varianter av sötsaker och kakor..

Då övergick jag och min närmaste kollega till kaffe istället..

Men när vattenpiporna kom fram…då tog vi en säng på utsidan istället..en kort sväng, en väldigt kort sväng..

Röken i den luftkonditionerade lokalen var ändå bättre än den 44 gradiga stadsluften på utsidan!

Undrar om det finns någon libanesisk restaurang i Göteborg?

Hemma hos..?

”Your home away from home”..det är tag linen för hotellkedjan jag bor på just nu.. Känslan av hemma var påtaglig nu när jag stod och tittade på TV samtidigt som jag strök skjortor!
En skillnad var dock att Hustran inte kom springande med en skrynkligt blus och det där speciella leendet..
-”När Du ändå är igång, skulle Du vilja..”
Tråkigt var att hon inte kom springande..fast bara inte med en sådan där jäkla svårstruken sak med rysch och pysch och insvängd midja…och i barnstorlek..

Svalka har sitt pris!

Som jag skrev tidigare så är det varmt här – väldigt varmt!

På hotellrummet kämpar luftkonditioneringen mot den torra heta luften utanför de ganska stora fönstren.

Inte en alldeles energioptimerad konstruktion detta hotell med sina stora fönster, inget specialglas heller vad jag kan förstå..de är varma på insidan.

För att hjälpa AC’n så ser personalen noggrant till att dra för de stora tjocka gardinerna för att skapa en bättre barriär mot den heta luften utanför.

Varje gång jag kommer tillbaka till rummet så har någon varit där och dragit för de tunga gardinerna.


Men som jag skrev i rubriken, svalkan kommer med ett pris!

För mig som inte behöver ”bry” mig om hotellets elräkning så är det luftkonditioneringens ljudnivå som är det stora irritationsmomentet!

Det låter och bullrar!

Bilden ovan visar min iPhones ljudnivåmätare..jodå det finns en sådan app också! 🙂

Den mätningen är med fläkten på medium, drar jag på fullt känns det som jag föreställer mig att det borde kännas inne i en motor på en jumbojet!

Lägsta nivån på natten funkar i några timmar, sedan blir det för varmt och jag kan inte sova då..

Då går jag upp och drar på fläkten bara för att med den ökade ljudnivån som anledning inte kunna sova då heller..

Same, same – but different!

Längtar efter sovrummet där hemma med tyst miljö, öppet fönster oavsett årstid och viktigast, Hustran sovande bredvid mig!

Location:شريح القاضي,Riyadh,Saudiarabien

Reseminnen II

Tänkte att jag skulle dela med mig av lite olika minnen jag har samlat på mig under ganska många års internationellt resande…

(Del I hittar Du här)

Del II
Washington DC, US – kanske kring 2006..

Jag hade varit i USA en dyg vecka, på agendan hade det varit både besök både på kontoret i Dallas, en sväng till Boulder i Colorado för andra diskussioner, möten på Svenska Ambassaden och besök på på en mässa arrangerad av något som heter AUSA.

Mässan är en av de större försvarsmässorna i Nord Amerika och hela militärkomplexet och den globala försvarsindustrin deltog på ett eller annat sätt.

Det var avresedagen, dags att åka hem och jag avslutade mässan med att äta lunch med en affärsbekant på det amerikanska företaget L3Communications.

Mannen ifråga hade jag lärt känna några år tidigare när han arbetade på ett brittiskt företag och deltog i samma kurs som mig vid den Franska Försvarshögskolan, Ecole Militaire.

Efter lunchen fick jag med ett litet inslaget paket av min vän, en vanlig liten give away present, sådana där som både mitt företag och alla andra ger bort till lite mer prominenta gäster. Jag lade ner paketet i min väska, sade adjö och tog mig till hotellet.

En dusch senare och ombytt till reskläder, var det dags att vränga ihop väskan.

Jag lobbade ner det fortfarande inslagna paketet mitt ibland kläderna i väskan, tittade på klockan och insåg att jag hade gott om tid. Jag beslutade mig för att öppna paketet och titta efter vad det var för något jag hade fått..

Det var en sådan där liten halvmjuk ”antistressboll”, en liten boll man kan sitta och klämma på för att lätta på trycket och stressa av.. Det är i varje fall tanken..

Det var givetvis försedd med min väns företags logotype.
Eftersom företaget i fråga är ett företag som är verksamt inom försvarsmarknaderna var givetvis bollen designad för att tilltala målgruppen.

Följdaktligen såg den ut som en handgranat!  Den hade till och med en säkringsprint med ring som man kunde dra ut – med resultat att bollen då började vibrera skönt i handen..

Kul liten pryl tänkte jag och kastade ner den igen bland smutstvätten i väskan.

Det var då jag insåg det!
Det här var nog ingen bra grej att packa ner i väskan!!

Ett antal scenarios passerade snabbt revy i min hjärna..
1. Jag tar den i stora resväskan som jag checkar in..  En stund efter incheckningen kommer man att upptäcka ”granaten” när man röntgar bagaget. Mitt namn kommer att ropas ut i högtalarna. ”Mr Stensby to Information Desk 2 in terminal B” och FBI kommer springande och skjuter mig..

2. Jag tar presenten i handbagaget utan att säga något.. Säkerhetspersonalen kommer att spåra ur fullständigt, tycka på alla larmknappar som finns, FBI kommer springande..och..skjuter mig!

3. Jag tar presenten i fickan, tar fram den vid säkerhetskontrollen och säger ”This is a toy”..FBI kommer springande och skjuter mig..

Jag kom sakta till insikt att jag inte kunde ta med mig den lilla antistressbollen – tusan oxå!
Med en suck lobbade jag ner den i papperskorgen bredvid skrivbordet.

Plötsligt inser jag..att det första som händer när man checkar ut från ett hotell i USA är att receptionen tar sin walkie-talkie och kallar på någon från house keeping som ilar till rummet Du precis lämnat för att kontrollera att Du inte slagit sönder eller stulit inventarierna och dessutom att Du inte glömt något på rummet.
Denne person kommer att titta i papperskorgen…hitta en granat och slå larm..FBI kommer att komma springande och skjuta mig!

F-n, vad skall jag göra..?!

Det hela slutade med en liten kvällspromenad i Georgetown, Washington DC, US..
Jag ensam med min lilla stressboll och en plastpåse samt en hotellhandduk..

Fyra papperskorgar fick jag passera innan jag kunde se mig om och konstatera att jag var ensam i halvmörkret. Då tog jag fram bollen, torkade av eventuella fingeravtryck på den, lade den i påsen – torkade av påsen och slutligen kastade jag ner det hela  i papperskorgen..

Sedan åkte jag hem!

Senare samma år när jag återigen var i USA träffade jag på en flygplats en äldre vänlig säkerhetsvakt, han såg mest ut som en mörkhyad jultomte, men med bara ett kortklipp prydligt grått skägg. Han verkade väldigt avstressad och vi fick kontakt. Jag berättade för honom om det Du precis läst. Han skrattade gott åt historien men på min direkta fråga om jag hade gjort rätt bedömning och kastat den blev han gravallvarlig.

– ”Yes Mister, utan tvivel. Jag har varit med länge och är lugn av mig men många av mina yngre kollegor är unga hetsporrar och några av dem är riktigt trigger happy”

Spännande..utlämnad?

Min lokale kollega gav mig en lapp med adressen till myndigheten vi skulle besöka idag. Den skulle jag ge till bilföraren – inga tvivel skulle finnas – alla känner till och hittar dit, försäkrade han mig.
Hoppas att den är riktig, entydig och att hans handstil är tydlig..


Tips..läs från höger till vänster, börja längst nere i höger hörn!
Det underlättar..

Nu är vi i varje fall framme vid dem tolkningen som min förare har av adressen. För säkerhets skull så ringde jag upp min lokala kollega så att han på rätt språk pratade med föraren. Vi var på rätt ställe men det är en stor anläggningen med flera infarter – givetvis var vi vid fel infart..

Nu väntar jag i bilen på de övriga..

Location:الجلاء,,Egypten